Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960-talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna 'guldålder' avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram.

Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst kring de stora försvarsbesluten 1942–1987