Fotografier har idag fått en genomslagskraft som aldrig förr. I den unika boken AgNO3 möter vi ett användande av fotografiet som tar sin utgångspunkt i vetenskap och forskning under ett och ett halvt sekel; här används fotografiet som metod, som bevis, som skalpell, förstoringsglas, spegel.

AgNO3, som är den vetenskapliga beteckningen för silvernitrat, tjänade som kemisk grund för fotografin ända fram till den digitala eran. Boken AgNO3, som anknyter till den omtalade utställningen på Landskrona museum med samma namn, skildrar fotografiet i relation till en mängd olika infallsvinklar: Hur en sjukdom kan gestalta sig, hur en upptäcktsresande kartlägger vita fläckar, hur dammiga insektssamlingar får en renässans, hur förbrytare bör avbildas för bästa igenkänning, hur en hemmafru rör sig vid spisen, vilka typer av moln det finns, varför fallskärmar inte vecklar ut sig (oavsett moln), hur man porträtterar granar och mycket mer.

På 239 sidor möter vi mördare och molnfotografer, stiftar bekantskap med seriösa forskare i vita rockar liksom glada entusiaster. Ibland kan det vetenskapligt intressanta ha uppstått först i vår tid.

Aldrig tidigare har en liknande fotobok producerats i Sverige!

Pressröster om boken:

»Så blir 'AgNO3 Histories of science and photography in Sweden' till lika delar kärlek och kritik av fotografins och vetenskapens sanningsanspråk. Sällan uttryckt lika begripligt eller gravt underhållande.« Sydsvenskan

»Själv är jag lycklig över att jag hann se Landskrona museums AgNO3, formeln för silvernitrat, central för analog film. Det är en högintressant, historisk resa genom vetenskapens bruk såväl som missbruk av fotografin ... För er som inte hinner till Landskrona före månadsskiftet finns alla foton och texter i en fint formgiven bok Hängivenhet, ja närmast besatta mödor ligger bakom många av utställningen fascinerande bilder.« Birgitta Rubin, Dagens Nyheter